Nja…
Så var det då dags för en stunds resa till symässan i Malmö. Jag var peppad.
Jag sa hej då till huset
Och började resan i gryningen
Jag plockade upp syster som inte ville vara med på bild. Och så körde vi vidare.
Här skulle det har kommit inspirerande bilder från Symässan i Malmö. Men jag blev väldigt besviken. Nu ska jag klaga av mig lite…
120 kronors inträde för att komma in i en mässlokal som var för liten för att kallas mässlokal var starten. Gillar man sedan quiltning med märkliga tyger och smyckestillverkning fanns det säkert lite att titta på men just klädsömnad ekade med sin frånvaro. Dessutom fanns det som jag befarade linnekläderna som skurits på skrå med tillhörande vulkanstensbroscher från Island (en lätt överdrift men ni fattar säkert). Detta i sig hade varit OK om inte de andra sammanlagda elementen varit så klena. Det finns absolut damer som klär ypperligt i dessa kläder.
Det fanns mässutställare med utsatta bord, fantasifullt dekorerade med en hel duk samt lite pryttlar utan tillhörande identitet. Otydligt många gånger vad de faktiskt sålde. Kanske det var en strategi för att verka mystiska?
Det fanns exempel på findukningar där pappersdukar användes (för det är ju rustikt och smidigt på samma gång…) och några utställare sålde tyger till “mässpriser”, läs lump för 100 kr metern.
Men hallå!?
Dessutom fanns det ju symaskinsförsäljarna vars maskiner jag faktiskt var lite intresserade av… Men jag har så svårt för att bli anfallen så fort jag vänder mitt öga mot en maskin. Jag vill titta själv först, känna, klämma, läsa och skruva. När jag är intresserad och vill fråga något kommer det att märkas. Påflugenheten får mig att vilja gå där ifrån direkt.
Det fanns en textilutställning som kändes som “vi-måste-ställa-något-denna-sidan-lokalen-annars-känns-det-för-tomt-här”. Det lyckades inte. Det fanns dessutom ett fik som var osympatiskt fantasilöst. Strykjärn, silverputsning, grytlappar och lite garn fanns också.
Mässans höjdpunkt var när jag och syster fick köpa kanderade mandlar. Mässpris förstås. Mässpriser är aldrig synonymt med nedsatta priser. Tvärtom. De avrundas alltid uppåt.
Bistert och nesligt. Inte den “riktiga” mässa jag föreställt mig.
Vi blev tyvärr varken långvariga eller inspirerade.
Det positiva med det negativa var att vi hann med en lång stund på Stoff och Stil. En snabbis med lunch in på Ikea där jag köpte ben till en bordsskiva som ska bli klippbord och lite annan shopping. Jag köpte presenter till Thomas som snart fyller år.
I övrigt hade en dag med toalettborsten eller dammsugaren för den delen, gjort mera nytta för inspirationen.
Nu har jag klagat färdigt.
Tack och förlåt.
Jag sa hej då till huset
Och började resan i gryningen
Jag plockade upp syster som inte ville vara med på bild. Och så körde vi vidare.
Här skulle det har kommit inspirerande bilder från Symässan i Malmö. Men jag blev väldigt besviken. Nu ska jag klaga av mig lite…
Det fanns mässutställare med utsatta bord, fantasifullt dekorerade med en hel duk samt lite pryttlar utan tillhörande identitet. Otydligt många gånger vad de faktiskt sålde. Kanske det var en strategi för att verka mystiska?
Det fanns exempel på findukningar där pappersdukar användes (för det är ju rustikt och smidigt på samma gång…) och några utställare sålde tyger till “mässpriser”, läs lump för 100 kr metern.
Men hallå!?
Dessutom fanns det ju symaskinsförsäljarna vars maskiner jag faktiskt var lite intresserade av… Men jag har så svårt för att bli anfallen så fort jag vänder mitt öga mot en maskin. Jag vill titta själv först, känna, klämma, läsa och skruva. När jag är intresserad och vill fråga något kommer det att märkas. Påflugenheten får mig att vilja gå där ifrån direkt.
Det fanns en textilutställning som kändes som “vi-måste-ställa-något-denna-sidan-lokalen-annars-känns-det-för-tomt-här”. Det lyckades inte. Det fanns dessutom ett fik som var osympatiskt fantasilöst. Strykjärn, silverputsning, grytlappar och lite garn fanns också.
Mässans höjdpunkt var när jag och syster fick köpa kanderade mandlar. Mässpris förstås. Mässpriser är aldrig synonymt med nedsatta priser. Tvärtom. De avrundas alltid uppåt.
Bistert och nesligt. Inte den “riktiga” mässa jag föreställt mig.
Vi blev tyvärr varken långvariga eller inspirerade.
Det positiva med det negativa var att vi hann med en lång stund på Stoff och Stil. En snabbis med lunch in på Ikea där jag köpte ben till en bordsskiva som ska bli klippbord och lite annan shopping. Jag köpte presenter till Thomas som snart fyller år.
I övrigt hade en dag med toalettborsten eller dammsugaren för den delen, gjort mera nytta för inspirationen.
Nu har jag klagat färdigt.
Tack och förlåt.
jag håller fullständigt med dig. litet och bara massa pärlor och quiltgrejer. Hallå, symässa? jag som hoppades på billiga tyger, skojiga mönster, inspirerande utställningar, trevliga mönster... Ja. Det motsvarade inte riktigt förväntningarna.
SvaraRaderaDet är precis samma med symässan här i Sthlm. Jag gick en eller två gånger för några år sen och blev bara besviken. Var där för nåt år sen igen och det var lite roligare tyger och sånt men för övrigt väldigt klent med inspirationen. Samt extremt mkt helt orelaterade saker, typ skinnväskor och ja.. fönsterputs. Bättre än så borde de kunna.
SvaraRaderaÅh, tack! Jag var på väg till den där mässan, men jag skippade den. Nu slipper jag ångra det beslutet! Men du, åk till Gittes som har inspirationsdagar i Kristianstad nästa helg istället, och till Jonics lagertömning på torsdag! Det kommer säkert bli 1000 gånger bättre! Och utan inträde!
SvaraRadera