Knas – en månad senare

Ni kanske undrar hur det gått för Knas Jönsson?
Det har varit intensiva veckor sedan hans olycka (som vi inte vet så mycket om) då han kom in med köttslamsor hängande från tassen. Det var hemskt att se.



Till djursjukhuset för röntgen åkte vi dagen efter och där röntgades han och fick antibiotika mot infektionen i såret. Under en hel veckas tid åkte jag in dagligen till veterinärstationen  för att söva honom och lägga om såret. Innan infektionen släppt kunde det inte bli någon operation.

Efter lite över en vecka fick vi klartecken för operation och resterna av två av hans tår på tassen fick amputeras. De som motsvarar våra ring- och långfingrar. Han har alltså hårdrockstass nu. Sedan skulle de dagliga omläggningarna fortsätta. För att han skulle slippa ha den förskräckliga plasttratten på huvudet sydde jag en sele till honom. Men en strumpa över bandaget kunde han inte slita av det.

Och bandaget hindrade inte honom särskilt mycket. Han är en positiv liten kämpe. Och ja, en utbrytarkung, för några gånger lyckades han ändå slita av sig strumpan och efter det bandaget. Man fick ha lite koll på honom.

Alla omläggningar efter operationen gjorde jag själv. Han låg tålmodigt på rygg i mitt knä medan jag tvättade och fixade. Särskilt nöjd var han om Thomas satt och kliade honom i nacken samtidigt. Då kunde han nästan somna under omläggningen. Ja, det är en ovanligt snäll och tålig katt.

Och så fick han tröst från Sune. Det jobbigaste för Knas har nog varit att inte kunna gå ut. Han har bara varit ute korta stunder med mig. Eftersom inte Knas kunde komma till mössen såg Sune till att mössen hämtades in till Knas. Levande!

Nu är stygnen borttagna och han har varit utan sin strumpa i 2 dygn. Han stödjer och leker på foten som inget har hänt. Två tår mindre men lika glad ändå.

Jag är så glad att det är över nu! Att det gick bra.