En knasig med ack så rolig idé

Jag har legat lågt med bloggen ett tag. Har haft lite dålig inspiration.
Om ni undrat?

När jag sätter mig till frukosten och dricker mitt kaffe på morgnarna brukar jag samtidigt scanna av vilka som bloggat i min rss-läsare. Har jag gott om tid läser jag dem systematisk från första till sista. Men finns det minsta stress är det alltid Karins konstgrepp jag läser först. Hon är så väldans underhållande, knasig, underfundig och charmig. Dessutom är hon vacker och stilig och har världens finaste hår. Hon är en sån jag tror jag skulle kunna ha väldigt roligt med. I princip kunde vi blivit bästisar, om vi inte bott så långt från varandra.



Av Karin fick jag idén att söka på “Anna är…” för att kolla vad som dök upp. Här är några!

Anna är…
… världens första blinda filmrecensent! Jaså, minsann. Jag som tyckte jag såg rätt bra.
… inte riktigt klar i huvudet. Nej, men det har faktiskt jag aldrig påstått heller.
… för tjock. Tjock och tjock. Lite rund i kanterna bara.
… är fyra på världsrankingen. När det gäller köttfärssås är jag faktiskt det. Vi snackar fyra i hela-hela världen.
… är gift med en äcklig gubbe. 1) vi är inte gifta än 2) han är inte äcklig heller
… är ankaret i familjen. Det är jag nog faktiskt. Det är jag som är den händige. Den praktiske problemlösaren. Arbetshästen. Jag och Thomas brukar skoja om att vi börjar bli lite gamla och skruttiga. Då säger jag alltid: Jag må vara lite skruttig men jag är rysligt funktionell.
… är nykonfirmerad. Njae, inte så värst.
… är skeptisk mot hästbyar. Jag tycker vi ska ha flera hästbyar. Man kan aldrig ha för många. Måste vara felcitat?
… är ingen sparvunge. Nej, så är det. Som sagt, jag börjar bli lite skruttig, men jag är rysligt funktionell.
… är kär i Salem al Fakir. Ja, kanske lite. Han är ju rysligt charmig och man måste ju beundra både hans musikalitet och hans lockar.

Vad händer när ni söker på era namn?