Svar på era frågor

Hur föddes ditt intresse för äldre ting och sömnad?
När det gäller mitt intresse för äldre ting kan jag inte riktigt svara på hur det föddes. Det är något jag alltid haft bara. Äldre saker har en historia och är för mig många gånger mera intressanta än nya. Estetiken och det genuina hantverket tilltalar mig. Sedan är jag inte ortodox för i vårt hem finns både nytt och gammalt. Dels vill jag inte bo i ett museum och dels är ny design också intressant och ibland mera funktionell än gammal. Men ibland är det precis tvärtom. Jag går på magkänsla och plånbok där. Jag gillar att omge mig med ting som är vackra och intressanta.

När det gäller sömnad har jag nog alltid gillat att klä ut mig. Det var så det började en gång i tiden. Jag ville ha roliga kläder till olika temafotograferingar jag och min kompis Ewa gjorde. Vi hade en period när vi tog massor av temabilder efter vi gått en fotokurs för många år sedan. Bilderna framkallade vi själva i labb.
Flera år senare när jag började vara med i olika musikalproduktioner utvecklade jag min kunskap med att sy scenkläder till mig själv. Och när jag kände att jag blev bättre började jag sy kläder att ha i riktiga livet också. Sedan kan man ju inte komma ifrån att det är bra att kunna sy för ibland hittar man inte det man vill ha i butikerna. Det är fel tyg, fel färg, fel modell eller helt enkelt för dyrt och då är det bra att kunna fixa själv.



Hur länge har du sjungit och hållit på med musik?
När jag var yngre så förstod jag nog att jag kunde sjunga men jag vågade aldrig göra det offentligt. Jag hade häst och när jag var nere i stallet så sjöng jag där. Där fick jag vara ifred. Sången var min väl förborgade hemlighet. Spela piano och gitarr gjorde jag mera öppet.
Det skulle dröja fram tills dess att jag var 19 år innan jag sjöng offentligt för första gången och det var på min gymnasieskolas Öppna hus. Jag vågade helt enkelt inte innan. När jag väl gjort det upptäckte jag hur kul det var och fick mycket uppskattning för min sång. Jag började sjunga i kyrkan och så småningom på andra ställen, talangjakter och liknande.
4 talangjakter och 2 år senare fick jag skivkontrakt med ett av Sveriges största skivbolag. Det höll i ungefär 2 år, sedan gjorde jag slut för jag ville inte tappa kontrollen över min musik.

Hur träffades ni?
När Thomas jobbade på P4 Blekinge för drygt 4 år sedan träffades vi första gången eftersom han var programledare för samma program som jag recenserade musik i. Sedan möttes vi igen på en allsångskväll. Eftersom det var allsångsfinal var det lite fest efteråt och Thomas och jag hamnade bredvid varandra under middagen. Han hade så himla många ryckningar i sitt öga den kvällen och jag förstod att han var intresserad av mig. Jag var mera skeptisk då, för hur skulle det någonsin kunna funka mellan en dansbandshatare och en dansbandsälskare? Vi var så himla olika när det gällde allt.

Vi var dessutom bjudna till samma westernfest och fick en idé att vi skulle överraska med en duett ihop där. Den 6 augusti 2007 träffades vi hemma hos mig för att skriva text och spela in musik och sång till den duetten. Och himmel så roligt vi hade. Vi gjorde en ny text till De sista ljuva åren som hette De sista luderåren (den texten var som ni förstår ganska snuskig). Eftersom jag skulle vara utklädd till glädjeflicka på festen och Thomas till cowboy så funkade det bra och blev väldigt kul.

Det var den kvällen vi blev ihop. Vi gjorde ett kitschigt westernomslag och delade ut singlar med låten på festen. Vi framförde den också live!



Det var först ett år senare som Thomas hamnade i TV-rutan. Jag är ingen alltså ingen kändisstalker.
Trots att vi är så olika har vi så himla roligt ihop. Vi skrattar mycket tillsammans. Humorn är vår gemensamma nämnare, tror jag.
Exakt 4 år efter kvällen vi blev ihop gifter vi oss. Idag är det exakt ett halvår tills dess!

Tips på håruppsättningar! :) Du är så snygg i håret jämt:)
Tack! Det kommer snart lite mera sånt.

Hur lärde du dig att sy? Har du gått någon kurs?
Förutom syslöjden på högstadiet har jag nog lärt mig det mesta själv. Trial and error liksom. Det mesta lossnade när jag fick låna min systers provdocka. Det var då polletten trillade ner för hur man kunde sy kläder själv, utan färdiga mönster. Sedan försöker jag snappa upp så mycket jag kan från olika bloggar, böcker och tutorials på webben. Jag får en kick utav att bli bättre på saker. Jag vill kunna göra allt själv så att jag kan göra det hur jag vill och när jag vill. Det finns en stor drivkraft i det.

Hur fotar du till bloggen? Tar du foton själv på hår/ansikte eller har du någon hjälp? Stativ?
De flesta bilder tar jag själv med stativ och fjärrkontroll (som jag just nu inte hittar i all renoveringsröra). En del bilder från fester och liknande har någon annan som lånat min kamera tagit. Jag brukar när det är möjligt skriva vem som tagit bilderna om det inte är jag själv. Men grunden är att jag tar alla bilder själv.

Vad har du för kamera och för olika objektiv? Jag funderar på att köpa ny så jag behöver lite tips :)
Jag har två kameror. En Canon Powershot G9 som jag har med mig när jag inte vill släpa på stor kamera eller behöver kunna filma en snutt. Jag har även en Canon 450 D med standardobjektiv samt ett extra 50 mm objektiv (Canon EF 50MM 1.8 II). Niotillfem-Sandra har skrivit om det här.
Båda kameror fungerar bra men jag funderar på att sälja båda mina kameror och gå över till en Nikon D7000. En proffsigare kamera med HD-filmningsmöjligheter.

Det verkar vara ett så fint hus men är det inte väldigt dyrt?
Huset är jättefint absolut. Ett drömhus. Om det var dyrt eller inte beror nog på vad man jämför med. Om man jämför med ett liknande hus i Norrbotten mitt i djupaste tallskogen var det nog dyrt. Men för samma peng får du knappt en 1-rumslägenhet i Stockholms förort.
Det som varit dyrt för oss är främst elen. Huset har redan bergvärme installerat så när vi isolerat vindarna klart och renoverat våra fönster lite grann kommer vår elförbrukning vara låg för ett hus på över 350 kvadratmeter.



Några fler frågor?